Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn

Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn

Forfattere
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
Årstall
2017
Tidsskrift
Volum
Sider
Slutsatser - Insatser till familjehems­placerade barn och familjehems­föräldrar kan förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studiernas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. - För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: – Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familjehems­föräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen – Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteende­problem och öka familjehems­föräldrars förmåga att klara föräldrarollen – Take Charge är en special­pedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras själv­bestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. För övriga 15 insatser i denna utvärdering räcker inte underlaget för att bedöma effekten. Att det saknas sådan kunskap om insatserna behöver inte betyda att de är verkningslösa. Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehems­föräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familjehem, deras föräldrar och familjehems­föräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familjehemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteratur­översikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnads­effektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familjehem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk försuicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigtförsörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa detvetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familjehemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik.Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier medhög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellanåren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skullevara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barnyngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av gruppboende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släktinghem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter,en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukarorganisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatserSammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvalitetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade vårakriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familjehemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitetsamt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studiernas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatsereller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt:Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa(t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestämmande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Yearskan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minskabarnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte attbedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av tonårsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskadeeffekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106)och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i litteraturöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömningav lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem förebarnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehemsföräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas konsensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittadesmen ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen.Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård,deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades.De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehemsföräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsföräldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighetatt tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar blandannat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem ärbristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrarbarns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppföljning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svenskfamiljehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas attinföra nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är småmed få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräckligkompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vidden systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskapligkunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa,vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan skegenom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp systematiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnadav kvalitetsregister.Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser somanvänds idag eller som kan komma att införas.

Oversett med Google Translate
-
Tiltaksnivå

Behandling og hjelpetiltak

Tiltak

Psykososiale hjelpetiltak

Foster- og beredskapshjem

Aldersgruppe

Sped- og småbarn (0-2 år)

Barn i førskolealder (3-5 år)

Barn i skolealder (6-12 år)

Ungdom (13-18 år)

Egenskaper

Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU)

Mer informasjon
Leter du etter mer informasjon om temaet? Trykk på lenkene nedenfor for å søke i PsykTestBarn og Tiltakshåndboka for barn og unges psykiske helse.