Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar

Bakgrund och syfte Barn i Sverige har god hälsa i ett globalt perspektiv, men över tid har denpsykiska hälsan försämrats. En dålig psykisk hälsa kan påverka barnsskolprestationer negativt och ofullständiga betyg från årskurs nio ökar risken förframtida psykosociala problem. Det är därför angeläget med insatser som kanfrämja psykisk hälsa, i denna rapport definierad som psykiskt välbefinnande. I det här projektet utvärderade vi olika typer av program och programgruppersom inriktas på att främja psykiskt välbefinnande. Sådana program syftar till attstärka friskfaktorer till skillnad från förebyggande program som syftar till attminska riskfaktorer för psykisk ohälsa. Program för att förbättra levnadsvanoringick inte. Vi inkluderade program som förmedlades till barnet självt i förskolan ellerskolan, till föräldrarna eller hela familjen. Studier med individer upp till 18 årvar i fokus. Vi utvärderade effekterna dels som barnens upplevda psykiskavälbefinnande, dels som förmågor som kan främja psykiskt välbefinnande, tillexempel social kompetens och resiliens. För att få en uppfattning omprogrammens främjande effekter accepterade vi resultat som mättes i anslutningtill att studien avslutades eller senare. Vi avgränsade rapporten till program på universell nivå. Det innebär att deförmedlas brett, till exempel till hela skolor eller geografiska områden, utan attman valt ut specifika grupper eller individer. Vi inkluderade även program somhade getts till hela skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Ibland betraktasdetta som selektiva insatser eftersom deltagarna på gruppnivå kan tänkas ha enförhöjd risk för psykisk ohälsa. Syftet med projektet var att kartlägga kunskapsläget för programmen. Rapportenär en del av ett regeringsuppdrag om psykisk hälsa bland barn och ungdomar(S2020/01043/FS), där ytterligare två rapporter ingår (Program för att förebyggapsykisk ohälsa hos barn samt Program för att förebygga suicid och suicidförsökhos barn). I rapporten bedömer vi programmens effekter på psykisktvälbefinnande, deltagarnas upplevelser av programmen samt dessaskostnadseffektivitet. Rapporten innehåller även aspekter kring implementeringoch långtidseffekter samt etiska överväganden.